Studentafton tisdag 13 maj 2014

Bara ett fåtal dagar innan det att Lund ska fyllas av årets karneval besöker Ian Lundin Studentafton, under att av sina få Sverigebesök. Några minuter över sju kliver han på stadshallens scen tillsammans med kvällens moderator, Erik Blix – känd som programledare för ett flertal program på Sveriges Radio.

”Det började med min far, Adolf Lundin, och hans pojkdrömmar om Amerika”- Ian Lundin beskriver inledningsvis hur familjebolaget föddes ur faderns intresse för amerikanska oljemagnater och drömmar om att bli oljeingenjör.  ”Min far hade en sån passion och var alltid produktiv. När man var omkring om honom kände man sig alltid glad, allt var så positivt.” Ian talar om Adolfs drivkraft att leta efter olja som tillslut gjorde honom till en fristående oljeentreprenör 1971.

För Ians egen del fanns det aldrig riktigt någon alternativ väg i yrkeslivet. Adolf ville gärna inkludera sönerna i sitt bolag och menade att Ians jobbdrömmar, från marinbiolog till detektiv, alla kunde få utlopp inom familjeföretaget. Under en middag på franska rivieran när Ian och hans bror inte ens nått tonåren ställde pappan frågan rakt ut ”Nu har ni tio minuter på er att bestämma vem av er som ska syssla med olja och vem ska ägna sig åt gruvdrift”. Ian och Lukas som vid den åldern tyckte att tio minuter var väldigt lång tid satt tysta tills Lukas snabbt flikade in innan pappan kom tillbaka ”Du får ta olja”, och på den vägen blev det.  På samma sätt som Adolf argumenterade för att oljeindustrin rymmer plats åt alla argumenterar idag Ian själv om oljebranschens vidd. ”Det är något alla studenter borde tänka på, för det finns så mycket bra jobba inom oljeindustrin”. Han vill sudda bort den smutsiga stämpel branschen fått och belysa en framtid med stor utvecklingspotential.

Då samtalet når de moraliska och etiska kontroverser verksamheten kopplats till betonar Ian att deras affärsidé alltid varit att hitta olja – och att man måste borra där oljan finns. ”Helst hade vi borrat här, men i Sverige finns ingen olja”. Att ha en dialog med regeringen när det gäller att gå in i politiskt besvärliga områden är viktigt enligt Ian, som tror att man därigenom kan påverka landet på ett bra sätt; ”Där det bara finns isolering och sanktioner finns det ingen chans att det kan bli bättre, men man måste föra en dialog även med de värsta regeringarna i världen. När vi går in i ett land checkar vi först om det finns några sanktioner, något emot att vi går in i det och om det finns någon negativ påverkan av befolkningen. Vi går inte in utan stöd från befolkningen.” Genom stora investeringar i landet, vägbyggen och anställningar gynnas befolkningen av företagets närvaro hävdar Lundin.

När moderatorn frågar om Ian har ett liv utanför oljebranschen verkar han till och med själv osäker; ”Jag vet inte vad jag gör men dagarna går snabbt. När man varit med i den här industrin kan kan inte bli upphetsade av sådana smågrejer som golf. Precis som min far sa om sig själv, så har jag olja i ådrorna. Det är något man blir absorberad av, det är ett så fascinerande ämne”.

Redan från början är det en mycket interaktiv afton där Erik Blix uppmanar publiken att ställa frågor och avbryta samtalet. I rollen som moderator fungerar Blix såväl som medlare som utvecklare av dialogen mellan Ian och publiken. Framför allt märks det av under kvällens sista halvtimme av publikfrågor, vissa från studenter intresserade av entreprenörsskap och karriär, vissa från en och annan aktieägare. Frågorna blir ofta tre istället för en och liknar mer diskussioner, med fokus på kommande utmaningar och oljebranschens utveckling.