Religion och feminism – hur funkar det?
Studentafton 15 april 2015
Vårterminens sjätte afton blir den tredje i serien på temat feminism. Ikväll ligger fokus på relationen mellan feminism och religion – feminism inom religion och religion inom feminism. I Lundagårds Palestra sitter nu, tillsammans med kvällens moderator Maja Tolgraven, tre kvinnor; Sarah Delshad, Clara Sjöberg och Emilia Melgar Arnheim, som tillsammans ska representera en muslimsk respektive kristen och judisk syn på feminism.
I definitionen av feminism och tro tar kvällens samtal sin början.
”Det ena föder det andra”, inleder Sarah Delshad, som är troende muslim. Enligt Sarah är hennes religion och feministiska åsikter ett komplement till varandra, där tron fördjupar bilden av feminism:
”Feminism har ingen mening i sig utan är något varje individ gör sin egen bild av”.
Clara Sjöberg, kristen teologistudent vid Lunds universitet, håller med:
”… min övertygelse hör ihop med min tro på den gud som jag tro ska upprätta världen och människan”.
”Det handlar ju om att se och förstå hur världen ser ut och ha en stark vilja att ta med sig det överallt hela tiden. Och att bedriva den kampen för sig själv, annars faller man för att en struktur är som den är”, tillägger Emilia.
Maja Tolgraven beskriver hur religioner ibland kan uppfattas som patriarkala och frågar sedan panelen – är religioner i sin essens patriarkala?
”Nej, tvärtom fungerar min tro som en upprättande kraft för mig. Jag kan se hur kyrkans tradition har tolkat och skrifter tillkommit i en patriarkal värld, som har påverkat religionen på ett negativ sätt”, säger Clara. Sarah instämmer:
”Mitt svar är nej eftersom att religion är något en människa gör sin egen manifestation av.”
Emilia, som beskriver sin relation till gud som ”intressant” då hon inte ser sig själv som troende, men kallar sig själv judinna, sätter sig emot de andras beskrivningar av religion som icke-patriarkal:
”De är absolut patriarkala. De baseras på en stamfader, det finns väldigt många riter och traditioner som kräver att män utför dem, det finns många berättelser om män […] det är övergripande männen som har makten och sätter upp strukturerna”
Det finns en bild i samhället av att religiösa kvinnor skulle vara mer kuvade än andra, något som Sarah Delshad tillsammans med andra muslimska feminister skrev en debattartikel om inför kvinnodagen 2015, där hon bl.a skrev att den troende feministen ”ofta blir ett projekt för den vita och fria sekulariserade feministen att rädda”.
”Jag tror att det handlar om representation och att vi saknar den muslimska kvinnans röst i de privilegierade rummen”, säger Sarah och fortsätter:
”Vi för ofta dialoger för dessa kvinnor och en bild internaliseras som skadar muslimer”.
Oförståelsen för troende feminister är något alla tre är bekanta med, Clara beskriver det som att ”Det tar sig uttryck i de fördomar jag möter som kristen och som också ligger tillgrund för uppfattningen att religion och feminsm är oförenligt. Det är en uppfattning som sprids, inte minst genom religions(-undervisningen) i solan, där den beskrivs om något statisk och dött”.
Efter 30 minuter av frågor från publiken avslutas kvällens afton. Publiken lämnar ikväll Palestra och kliver ut i Lundagård med en ökad förståelse för de troende feministerna och förhoppningsvis med en vidgad bild av begreppet feminism.