Den 6:e september gästades Studentafton av Malcom Kyeyune, Paula Bieler, Andreas Johansson Heinö och Naod Habtemichael i en politisk idédebatt som ägde rum i AF-Borgens Café Athen. Debatten formades efter politiska frågor gällande exempelvis demokrati och yttrandefrihet, brott och straff såväl som skatt och välfärd. Moderator var Paul de Font-Reaulx.

Aftonens första debattämne är demokrati och yttrandefrihet. Panelen fokuserar här på populismens framfart, är det så att en ökad distans mellan folket och politikerna ligger till grund för den aktuella polariseringen?

Inledningsvis menar Bieler, som är migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, att det är ett problem om makten inte är förankrad i folket som utgör demokratin och representeras genom dess företrädare.

Kyeyune, skribent med förflutet inom Ungvänster, och Habtemichael, ordförande för Centerstudenter, håller med varandra om att demokratin ska vara villkorslös, i med och motgång oberoende av åsikt. Dessa principer måste beslutas på förhand för att demokratin ska säkerställas menar Johansson Heinö, förlagschef vid Timbro, som även vill belysa problemet som ett demokratiskt majoritetsstyre kan innebära för de som tillhör minoriteten. Vidare understryker Kyeyune att det påstådda förfallet av demokratin egentligen är ett förfall för liberalismen som för många utgör den självklara kärnan av den demokratiska samhällsformen, men enligt honom inte utgör demokrati i sig.

Moderator de Font-Reaulx leder oss senare in på aftonens andra ämne, brott och straff. Här centreras samtalet kring den högaktuella debatten om exempelvis Nordisk Motståndsrörelses (NMR) rättigheter som organisation.

Det råder en konsensus hos panelen att ett tankeförbud är fel tillvägagångssätt och att organisationer som NMR kan bemötas på andra sätt. Kyeyune menar på att problemen är mycket mer djupgående samtidigt som Bieler förklarar att varken samhället eller polisen har funnit ett sätt att bemöta dessa organisationer i det offentliga rummet och att man måste hitta en balans mellan organisationsfrihet och samhällssäkerhet.

Debatten löper sedan vidare in på kultur och brottslighet med bakgrund i den senaste tidens debatt, finns det en koppling och i så fall, hur ska samhället bemöta den?

Debattörerna är här överens i olika grad om att kultur är en viktig faktor då kulturer och samhällen skiljer sig och att olika uppfattningar om moral och etik i vissa fall kan leda till brott. Johansson Heinö är här mån om att framhäva att det är farligt att förenkla frågan så att kultur är den enskilda anledningen bakom brott, något som enligt honom varken borde lämnas till samhällsdebattörer eller politiker.

Diskussionen går här raskt vidare till skatt och välfärd, är ökade klasskillnader ett problem?

Det huvudsakliga svaret är nej, så länge möjligheterna är jämställda och där menar Habtemichael att det är statens ansvar att säkerställa lika förutsättningar. Kyeyune ser en problematik i det nuvarande arvssystemet där somliga når framgång på grund av familjenamn och nedärvda tillgångar, något som medför demokratiska problem för den nuvarande meritokratin. Bieler kommer in på klasskillnader som en motiverande katalysator som uppkommer när det lönar sig att arbeta. Hon menar att jämlikhet är bra men att det blir problematiskt när alla jämställs oavsett insats.

Sedan följer den sedvanliga frågestunden där en rad intressanta frågor diskuterades.

När panelen får en fråga huruvida massmedias bevakning av NMR och liknande organisationer är rimlig svarar de kritiskt. Johansson Heinö och Kyeyune menar att det finns en risk i att ge sensationella nyheter för mycket utrymme, något som enligt Habtemichael kan detta leda till en snöbollseffekt som rentav gynnar organisationerna. Bieler tycker att rapporteringen borde fokusera på organisationens brottsliga dimension istället för den politiska då den främre gör deras politiska aktivism omöjlig.

En annan fråga berörde globala inkomstklyftor och förebyggandet av braindrain-fenomenet. Diskussionen kretsade här kring skyldigheter gentemot ursprungslandet och rättigheter i ankomstlandet. I en liberal anda menar Johansson Heinö att individen alltid har rätt att söka möjligheter som kan förbättra hens liv samtidigt som länder som lider av braindrain måste få möjlighet att förebygga denna trend. Habtemichael tillägger att en begränsad tillgång till välfärd och ett fokus på individuellt självförsörjande i ankomstlandet kan öka kapaciteten till att ta emot fler kompetenta individer och minska belastningen hos ankomstlandet.

Slutligen får gästerna i vanlig ordning berätta vilka de helst hade sett besöka Studentafton. Snabbt svarar moderator de Font-Reaulx att han gärna ser den brittiska moralfilosofen Jeff McMahan besöka Lund under en afton. Bieler vill se intelligenta människor som hon inte håller med, exempelvis Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt. Kyeyune önskar den slovenska filosofen Slavoj Žižek. Johansson Heinö tipsar om journalisten tillika författaren Per Brinkemo som även återfinns i kvällens publik. Till sist hoppas Habtemichael på att fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović inom en snar framtid besöker Lund och Studentafton.

Aftonen är även tillgänglig som podcast nedan.