Ett starkare svenskt försvar – vision och verklighet
Överbefälhavare Helge Jung gästade studentafton 1949. Det var en period som präglades av världskrigen, inte minst det andra. Han pratade under rubriken frihetens värde och frihetens värn. Reflektera ett ögonblick över detta, det är en tidlös rubrik. Med denna tillbakablick inleder Micael Bydén kvällens Studentafton inför en fullsatt Universitetsaula.
I bakgrunden visar Micael Bydén en bild på attentaten mot World Trade Center. Alla generationer står inför olika utmaningar och hanterar olika rädslor. Varje generation präglas av olika händelser i sin omvärld, det kan vara attacken av World Trade Center, attentaten i Beirut eller i Paris. För Michael Bydén är denna viktigaste och mest tongivande händelsen det kalla kriget, en kapprustning utan konventionellt krig. Han menar att det var en tid då det var normalt att leva med tanken på att kriget skulle kunna komma. Denna period tog slut i samband med Berlinmurens fall, försvar började monteras ner och flera länder övergick från nationellt försvar till internationella insatser. Först på senare tid har denna trend ännu en gång vänt. För två år sedan annekterade Ryssland, i strid med folkrättsliga regler, Krim. Ännu en gång har fokus skiftat, denna gång till att stärka det nationella försvaret. Bydén ställer frågan rakt ut i luften, vad kan vi lära oss av detta? Att läget förändras och när så sker händer det ofta snabbt. En stark försvarsmakt kräver flexibilitet och förmåga att se runt hörnet.
Micael Bydén berör under kvällen flera moderna säkerhetspolitiska utmaningar, han talar om Daesh och om hur den humanitära katastrofen i Syrien påverkar även global och europeisk säkerhetspolitik. Stort fokus ligger även på utvecklingen i Ryssland. Ryssland fortsätter, enligt Bydén, målmedvetet att stärka sin militära förmåga. Försvarsutgifter prioriteras trots att landet i övrigt är hårt ekonomiskt ansatt. I relation till Ryssland måste Sverige vara beredda att möta hot, som inte nödvändigtvis är militära, menar Bydén och hänvisar till Rysslands inblandning i Ukraina. Han tillägger samtidigt att Försvarsmakten idag inte ser något militärt angreppshot mot Sverige.
Han berör även de utmaningar som finns internt, med fokus på att det kommer att krävas en ökad mångfald inom försvaret för att upprätthålla en starkt och trovärdig Försvarsmakt. ”Vi har alla en roll att spela i frihetens väl”.
Trots utmaningar delar Bydén med sig av en stark vision om framtidens försvar. Ett försvar som präglas av ökad svensk försvarsförmåga och fördjupade internationella samarbeten. ”Målet är att bygga en solid tröskel som ska hindra angrepp i alla dess former. Det ska stå helt klart att kostnaden för att angripa Sverige kommer bli orimligt högt, det får inte förbli några frågetecken kring det”. Han menar att tillsammans med våra grannländer måste Sverige verka för att stabilisera närområdet. Genom att rusta upp det svenska försvaret, bidrar Sverige till att öka stabiliteten kring östersjöområdet.
Han avslutar kvällen med en salut till sina medarbetare inom Försvarsmakten. ”Den personal jag har i försvarsmakten idag har aldrig varit bättre. […] Vi, Försvarsmakten, kommer att försvara det här landet, för det är vår uppgift. Vi är den enda myndighet som är beredda att med vapen i hand försvara detta land och vi är beredda att försvara även de som inte delar våra åsikter. Vi är till och med beredda att dö för dem.”
Kvällen avslutas med en 50 minuter frågestund, där publiken bjöds in att ställa sina frågor. Dessa berörde, bland mycket annat, medlemskap i NATO, Sveriges förmåga vid en blockad och förmåga att förstöra data vid en ockupation men även jämställdhet och försvarets förankring i samhället.