Den 3 december hölls den första Studentaftonpuben, en afton i Tegnérs Matsalar som kombinerar klassisk pubstämning med intressanta föredrag. Aftonen inleddes av arkivarien och studentprofilen Fredrik Tersmeden som berättade om studentboendets historia. Anförandet följdes av ett samtal om dagens studentboende mellan Tersmeden och Henrik Krantz, VD för AF Bostäder.

Aftonen inleds med att åhörarna skickas tillbaka till 1829, tillbaka till den studentkasern som idag kallas för Locus Peccatorum. Den sjunde september hade Andreas Emanuel Landén besökt sin nationskamrat Jacob Wilhelm Blomdahl i dennes bostad. De två hade hamnat i slagsmål och Blomdahl hade till slut slagit ihjäl Landén, en händelse som gav byggnaden namnet vilket betyder syndernas hus. Idag presenterar Tersmeden bouppteckningen som lämnades efter Landén och detta dokument kommer under aftonen att vara en röd tråd genom berättelsen om studenternas tillvaro och bostadssituation från mitten av 1800-talet och framåt.

Studenter var kring sekelskiftet generellt fattiga och standarden på boendet var ofta mycket låg. Bodde man i en studentkasern hyrde man ett rum med knapphändigt möblemang, den veckovisa kostnaden låg mellan 30-35 kronor exklusive brasved. Ved var högvaluta då den enda värmekälla som fanns i det normala studentrummet antingen var kamin eller kakelugn.

Det var även mycket vanligt under universitetets första decennier att delar av den cirka 300 studentkåren inhystes hos de då 15 professorerna. Då de universitetsanställda betalades av sin arbetsgivare i råg blev studenternas kontantbetalda hyror en levnadsduglig extrainkomst vid sidan av den extra undervisningen de erbjöd.

En tredje form av historiskt studentboende var studenthemmen. De kom till som en slags filantropisk tjänst för att uppmuntra goda studenter kring sekelskiftet, men de försvann i samband med den stigande inflationen efter första världskriget, då blev denna välgörenhet blev alltför kostsam. Här bodde grupper av unga män tillsammans med en husmor och servicepersonal. Idag finns bara Thomanders studenthem kvar.

Dåtidens studenter var enbart män och Tersmeden beskriver dem som praktiskt taget odugliga. Då de inte kunde ta hand om sina basala bestyr fick de köpa diverse tjänster, såsom väckare som kom för att avisera om uppstigning eller mathämtare som hämtade mat från kommuniteten i tidstypiska flernivåskärl. Utöver den primitiva matlagningen som skedde i kakelugnarna levde lundastudenterna ett gott liv i enlighet med de omsjungna historierna om det ljuva studentlivet. De blott 15-åriga studenterna kunde en dag i kommuniteten serveras sill och oxkött till lunch, något som sköljdes ned med öl och brännvin. Under 1900-talet etablerades matlagen, en slags måltidsklubb som kan liknas vid ett ordenssällskap. Dessa ersattes sedan av en matsal i studentregi. Det så kallade konviktoriumet var i bruk fram tills 60-talet då det konkurrerades ut av korridorkök och halvfabrikat.

Mordet på Andreas Emanuel Landén väckte en diskussion om studenternas sociala tillvaro, något som ligger till grund för etableringen av Akademiska Föreningen 1830 och uppförandet av AF-Borgen under 1850-talet. När studenterna inrymdes i sin egenägda borg togs det första steget mot vad som senare kom att bli AF Bostäder.

Stiftelsen AF Bostäder har en unik koppling till Akademiska Föreningen, menar Henrik Krantz. Detta gör att studenterna inte bara är hyresgäster utan även ägare i relation till fastighetsförvaltaren. Arbetet är även unikt med tanke på kundkretsen som enbart består av studenter, något som bidrar till särskilda utmaningar som kräver speciella arbetssätt enligt Krantz. Bland annat arbetar AF Bostäder med tematiska korridorboenden, där hänsyn tas till husdjur och icke-bruket av alkohol.

Under den sedvanliga frågestunden besvarar Tersmeden och Krantz frågor från publiken, här avhandlas allt från nationernas historia till hållbarhetsfrågor.

En nyfiken besökare passar på att fråga om nationernas funktion och betydelse för lundastudenten innan de började erbjuda boenden. Tersmeden förklarar att nationerna ursprungligen var en typ av social institution som till stor del stod för uppfostrandet av de unga studenterna. Nationerna fungerade även som en uppsamlingsplats för inflyttade studenter, exempelvis var Wermlands nation populär bland studenter från norra Sverige.

Nästa fråga riktas till Krantz och avhandlar AF Bostäders hållbarhetsarbete. Han berättar om de tämligen höga kraven från kundkretsen, något som leder till många innovativa idéer som uppskattas av studenterna. Bland annat har de initierat ett pilotprojekt inom vilket de delade tvättmaskinerna ersätter tvättmedel med avjoniserat vatten. En del följdfrågor ställs, bland annat om kakelugnens möjliga återintroduktion i studenthemmen. Krantz beklagar, men utlovar en annan lösning i form av mer solceller och geoenergi.

Avslutningsvis får de båda gästerna möjligheten att önska en drömgäst till Studentafton. Henrik Krantz hade gärna sett sin gamla skolkamrat Olof Skoog, Sveriges FN-ambassadör, sjunka ned i talarfåtöljen medans Fredrik Tersmeden önskar att den svenska serieskaparen David Nessle gör ett besök till Studentafton i Lund.

Aftonen finns även tillgänglig som podcast.